Godkväll!

ja nu var det som vanligt ett tag sen jag skrev sist, men kanske

är just år 2017 det året jag ska börja satsa mer på skrivandet igen 

det är egentligen mycket jag ska ta itu med det här året, nu då jag äntligen

har börjat hitta tillbaka till mig själv igen, och är mer den jag vill vara.

Det känns faktiskt rätt underbart  måste jag säga.

Det är som att jag äntligen har hittat hem igen, 

När jag ser tillbaka på 2016 så har det varit ett riktigt bra år.

Det känns som att jag har vuxit mig till en starkare  människa, kan ju bero på att jag

funnit kärleken igen😀.

men jag vet att det oxå beror på mig själv, att jag har kraft och modet att äntligen följa mitt hjärta

och göra det jag känner är rätt.

och ett annat plus är att jag börjat stå upp mer för mig själv, och inte låta folk

trycka ner mig hur som helst.

känns så skönt att jag efter så många år äntligen inser att jag  är lika viktig

som nån annan, att det är minst lika viktigt att jag mår bra, som mina medmänniskor.

det jag tänkte ta tag i nu detta år på allvar, är träningen igen, så lätt det är att man låter fyra fem kilo

smyga sig på en, hips vips sådär😊.

jag har bestämt mig för att byta gym, har sagt upp friskvårds ikväll, känner att

jag behöver förnyelse.

ska kolla me gymmet step in imorgon, det är dessutom billigare  månadskostnad

på det 😀.

sen är det bara att köra jag vet jag måste, vill inte gå upp igenboch bli lika

fet som jag var innan, 96 kilo som mest, ohoj 😌.

men faktist sa en person nåt klokt till mig härom dan. Om jag ska ta mig själv som exempel så

har jag alltid tänkt att jag skulle se bättre ut och känna mig nöjdare om jag ser ut

som en vältränad toppmodell.

men egentligen är det själva auran som är minst lika viktig, om man strålar inifrån, ser man oxå bra ut på utsidan.

Men allt handlar ju om hur man mår, att va nöjd me mig själv.

och jag skulle känna mig nöjdare om jag blev mer vältränad och kunde

fortsätta min kamp neråt det vill jag verkligen 😊,

ska avsluta detta något trists inlägg med att säga vilken fin vän jag har.

Han har sett hur jag har mått under de här åren och har varit hos mig ofta, delvis för hans skull och för min.

han sa han varit hos mig som stöd och att han tyckt att jag behövt någon jag verkligen kan prata me om allt, nån

som verkligen lyssnar på mg hur jag mår och känner.

och han sa att  nu har du en som gör allt det för dig så nu behöver jag inte komma lika ofta

längre,

så underbart fin människa,att tänka så, men jag sa jag vill ju gärna du fortsätter komma ibland

ändå, 

jag har insett att jag har så mycket i mitt liv att va tacksam över , känns som att jag verkligen vill

njuta av mitt liv nu, då jag känner glädje och hopp igen.

😊❤️❤️❤️