asaplace

Alla inlägg under februari 2018

Av Åsa Markström - 20 februari 2018 22:12

Godkväll!

Tyckte det är dags att skriva några rader, , känner mig inte särskilt trött just nu. Men det har blivit lite så nu då jag är sjukskriven, man vänder tyvär lite på dygnet.

Ändå har jag varit rätt duktig och stigit upp med min älskling, och ätit min dagliga fiberhavdegrynsgröt. Men sen har jag ju kommit på att jag faktiskt är trött så då har jag gått och lagt mig igen och sovit ett par timmar, dumt nog  .

Jag längtar tilbaka till jobbet, och träffa folket där och jobba, sp man känner att jag gör någon nytta  .

Min sambo jobbar ju halvtid så det är bra då får jag sällskap sen och jag brukar laga nån god lunch åt honom. Idag gjorde jag något väldigt gott men enkelt, jag stekte wokgrönsaker, kryddade dem och sedan stekte jag också med bacon, det blev gott.

Och så hade jag kall beasås till.

Jag försöker ju börja tänka mer på grönsaker nu och det har hittils gott ganska bra. Men tråkigt är ju nu att jag inte får anstränga mig och träna, då skulle jag säkert gå ner i vikt fortare.

Men tur att dietisten var snäll och gav mig hela två månader till nästa gång  .

Men vet ni vad jag saknar? Att lyssna på musik i hörlurar, det är något jag älskar att göra. Speciellt då jag sitter och slöar vid datorn eller är ute och går eller tränar, men det går inte förrän örat är helt läkt och det tar ju upp till sex veckor. Det är ca tre veckor kvar nu, och då hoppas jag verkligen att hörsen också har blivit bättre.

Jag måste berätta om en spännande serie jag och min dotter följer på netflix, den heter glitchs. Den finns i två säsonger just nu och varje avsnitt är en timme långt och sex avsnitt i varje säsong.

Jag trodde inte jag skulle bli så förtjust i den..Men jag rekomenderar den verkligen till den som gillar att se en spännande serie, sen är det ju förstås upp till var och en vad man verkligen tycker är spännande och bra  .

Annars har jag inte gjort något särskilt alls idag, jag hade tänkt gå ut och gå en stillsam prommenad men tycker det känns alldeles för kallt för det, sist jag såg på tempen var det -20 brr..

Men det är ju i och för sig inte så mycket att vänta då man faktiskt bor i kallhålet Skellefteå. Som man säger, finns inget dåligt väder bara dåliga kläder.

Ibland tänker då jag tänker över mitt liv, och nu talar vi om kärlek Tänk vilket intressant ämne det kan vara..

Jag tänker ibland då och då, kan det verkligen vara så här bra ? Finns det ingen liten hake någonstans där i gröten som nystar upp något problem av något slag?

Eftersom jag är van att det ska vara något hela tiden som bekymrar mig, men för tillfället är det ju inte det.

Men jag måste lära mig konsten att bara slappna av njuta av min lycka, och inte tänka på allt som eventuellt kan hända, det visar sig ju i såna fall hur som helst längre fram om det skulle bli så.

Men just nu känns det bra och jag ska snart krypa i säng hos min älskade. Tänk vad skönt det är att slippa sova ensam. jag brukar ibland tänka på hur konstigt det skulle kännas att helt plötsligt behöva göra det.

Men naturligtvis så skulle man vänja sig vid det också med tiden.

Jag hoppas att alla ni där ute som verkligen känner er ensamma och letar efter sann kärlek, ska finna den. Jag tror att det finns någon för alla..

Men ni får en extra kram av mig och även ni som redan har funnit lyckan  .

Nu ska jag sluta svamla för ikväll, en ny dag imorgon, ny dag och nya möjligheter, tjohopp !!!  

Av Åsa Markström - 14 februari 2018 21:08

Godkväll!

ja nu har det gått nästan två veckor sen operationen. TIden går rätt sakta måste jag säga, det är ganska tråkigt att bara gå hemma och inte kunna göra så mycket.

Men idag har jag i allafall kommit mig ut.. Jag hade bokat in en träff med dietisten.

Men jag var ganska tidig så jag gick en liten sväng på stan, det är ju som bekant alla hjärtans dag i dag så jag ville ju köpa någonting fint åt mina nära och kära

Men jag kände då jag gick det känns tungt, det började göra ganska ont i örat och det sprängde som på något konstigt sätt i det.

Men jag hoppas att det ska bli bättre nu då jag far till doktorn imorgon och tarbort dom där tramboladerna, då hoppas jag att livet blir lite bättre, åtminstone s¨kanske jag kan börja sova bättre då jag borde få börja ligga på det örat igen.

Jag är ju en sån som snurrar runt mycket i sängen och det är jobbigt då jag antingen bara kan ligga på rygg eller ena sidan den vänstra.

Och jag längtar efter att få tvätta håret. Torrschampo funkar på långa vägar inte lika bra som vanligt shampo, det är min erfarenhet.

.I allafall så skulle jag vara hos dietisten kl tre, jag har faktiskt aldrig varit på den där vårxcentralen förut, men det låg i allafall rätt centralt och bra.

HOn var trevlig den där dietisten, och berättade för mig en massa om kost och saker som är bra att tänka på då man vill gå ner i vikt.

Det viktigaste på tallriken är alltså grönsaker eller sallad, det man tycker bäst om, och ha typ hälften av det på tallriken och så ta en lagom potion mat.

Det bästa är ju att jag får äta det som jag brukar, men i mindre potion och mer grönsaker, hon sa att då man gör en viktresa så ska det ju vara hållbart, man ska kunna hålla sig till sina val och kunna fortsätta leva så även då man har gått ner det man vill.

Och det är där jag har mitt stora problem jag har ju pendlat i hela mitt liv sen jag flyttade hemifrån upp och ner i vikt, för att jag inte har orkat bry mig så mycket om grönsaker och inte orkat hålla mig till konstiga dieter och så.

Och då jag fick höra om det här, hur enkelt det egentligen kan vara, så kanske det här är något jag kan leva efter.

En sak jag blev lite överasskad av var mjölk det är inte så nyttigt, utan innehåller lite för mycket kalorier. Så hon sa att det skulle jag dricka i ytterst måttlig mängd, och satsa på fun ligth saft, vanligt vatten eller kolsyrade vatten.

Och om man vill lyxa till det och ta något godare så funkar det väldigt bra med  ligth läsk, zero eller pepsi maxi tex.

Och godis, och chips får jag äta, men i väldigt liten skala.

Popcorn är ju det allra bästa.

Hon sa till mig att en och en halv liter vanlig cola innehåller hela 43 större sockerbitar, och det fick en ju att tänka efter, att va är det för skräp man stoppar i sig egentligen?  

Men det är inte så lätt att tänka sig för då man befinner sig mitt i ett sockerberonde och har det väldigt svårt att ta sig ur den fällan.

Jag hoppas verkligen att jag har kraften att lyckas, jag vill verkligen, gå ner i vikt. Och hålla den. Då jag blir frisk ska jag börja om med min träning, promenader och gym.

Jag ska till henne nästa gång om två månader och då hoppas jag att det ska ge lite resultat.

Och nu vill jag avsluta detta inlägg med att hoppas att denna dag varit en fin dag för de flesta.

Och jag vill också ge alla som inte har någon att fira denna dag en extra kram  .

Jag anser ju egentligen att kärleken ska man dela med sig av jämt och inte bara på en speciell dag. Alla hjärtans dag är ju lite av en kampanj som affärerna hittat på för att få sälja mycket.

Men det är ju fint också att visa dem man älskar och bryr sig om lite extra, det är ju en fin tanke bakom detta, men tråkigt för dem som är ensamma, men alltid tror jag att det finns någon som tänker på just dig som är ensam..

Idag fick jag förresten blommor och choklad av min älskling,fast vi sagt att vi inte skulle ge varandra någonting utan spara det till vi ska ha myshelg i umeå om två veckor  .

Men nu ska jag gå och koja ska ju upp tidigt i ottan imorgon. Fiberhavregrynsgröt är förresten en bra och nyttig frukost som jag har börjat med, och en kalorisnålare jordgubbsylt jag köpte idag, hoppas den inte ska va alltför illa.

Tjohopp

Av Åsa Markström - 11 februari 2018 21:59

Hejsan!

Var ju ett tag sen sist jag skrev så nu är det kanske dags att skriva några rader igen för den som orkar läsa  .

Nu är jag alltså sjukskriven i tre veckor, har varit en vecka redan hitills, och det har varit en rätt tråkig vecka, men det är bara att ta det lugnt och ta dagarna som de kommer och göra så lite som möjligt.

Öronoperationen gick bra, enligt läkaren i allafall. 

Jag måste verkligen hylla min underbara pojkvän. Om vi börjar från sö kväll, han körde mig alltså in till Umeå för operationen skulle börja så tidigt, redan vid sju skulle jag vara på avdelningen, och ni som känner mig vet ju att jag inte är någon morgonmänniska direkt.

I allafall så fick vi bo sö natt på hotell Björken, har bott där för rätt många år sedan då min dotter var liten. Men det är ett helt okej hotell, för att vara ett sjukhushotell. trevliga rum.

Tyvär han jag ju aldrig äta någon frukost, men jag var ganska nervös och så kvällen innan och på morgonen så jag hade nog inte hunnit få i i mig någon i allafall.

Hur som helst så var han så söt och följde mig på avdelningen och lugnade ner mig. Opertionen skulle ta fem timmar.

Då jag vaknade upp vid halv två, mindes jag naturligtvis inget av operationen,

men jag kände att jag hade ett stort bandage över huvudet och tejp under hakan.

Då jag vaknade var det en liten pojke som skrek, det var ganska jobbigt, inte riktigt de uppvakande som jag hade tänkt mig, men som sagt var, det viktigaste var ju att jag överlevt  .

Den första jag tänkte på då jag vaknade förutom att jag hade ont i örat var min sambo, då jag sagt till en sjuksköterska som var där att jag hade ont, sa jag sedan,, jag vill träffa min sambo..

Hon log gulligt, eller jag vet inte riktigt om det var gulligt eller inte jag var rätt borta av all bedövning, men hon sa, han får du träffa på avdelningen sen.

Tänk då man gått igenom en stor operation som jag gjort, så var min första riktiga tanke, honom, och jag tänke stackars min älskling, som måste haft så tråkigt medan han väntade på mig.

Då måste man verkligen vara allvarligt kär och det känns härligt, att känna så  . Tänk i min ålder och jag är ändå 45, fyller 46 i år, suck.

Men skit i det. Sen fick jag komma upp på avdelningen.blev inte mycket roligare där, sängen var ganska obekväm, sjukhusmaten gick att äta men jag tyckte man fick ganska små potioner, men jag ska ju ändå gå ner i vikt så det var ju lika så bra.

Men dom var väldigt gulliga där på avdelningen, och så var det en tant där från Robertsfors, hon var väldigt gullig men hon surrade nästan hela tiden då hon såg att jag var vaken och hon satt och vilade i sängen.

Sen kom min älskling och jag blev så glad då jag fick se honom, han hade köpt en påse med hjärtchoklad åt mig. Han hjälpte mig på toa, för jag var rätt snurrig i huvudet.

Sen fick han fara hem, fast jag helst inte ville släppa iväg honom, men jag visste ju att vi skulle få ses tillsammans därhemme  .

Dagen efter träffade jag doktor Ruth, hon jag inte tyckte om först men hon har ryckte om att vara en av de bästa läkarna på att operera öron, och då jag pratade med henne lät hon mänsklig och rätt vänlig.

Jag fick ett mindre bandage och kompressor i örat, och så får jag inte tvätta håret på en vecka, hemska tanke. Men sen fick jag tips om torrschampo, men det är på långa vägar inte lika bra som riktigt schampo tycker jag i allafall.

Första den här veckan har jag mest vilat och tyckte synd om mig själv, jag har inte orkat ta mig ut så mycket pga att jag har känt mig yr och trött, men yrseln börjar bli bättre nu, och jag får ju gå lugnare prommenader så om det inte är alltför kallt i veckan ska jag försöka ta mig ut en sväng.

Har varit med en kompis och fikat men hon är ju så gullig och kom och hämtade mig, och skjutsade hem mig, det var väldigt trevligt att träffa henne igen och tiden gick fort fram.

På torsdag ska jag träffa ruth igen, jag hoppas att hon tar bort dom här tambonaderna jag har i öronen, det är ganska obekvämt, jag har en i hörselgången och en i mellanörat.

Måste bara berätta innan jag slutar för ikväll då jag kom hem från sjukhuset, tänkde jag ha mössa, då jag kom upp frågade han mig, älskling, varför har du mössa på dig?

Jag sa som det var, att jag skämdes i bandaget.

Han sa, ta av dig den, du behöver inte skämmas,jag älskar ju dig.

Sen då han kom hem från coop låg jag och sov i soffan, då kom han fram och väckte mig med en bukett med rosa rosor och sa jag älskar dig!

Åh, så gulligt  .

Men i allafall så längtar jag ändå tillbaka till jobbet, det är så att då man har jobb så uppskattar man det nog mer än någonsin då man är sjuk, och jag är väldigt glad att jag har kärlek, en fin dotter och två bonusbarn, och för att inte glömma katterna och vänner. Och ett jobb som väntar.  

Man märker ju liksom vilka vänner som verkligen bryr sig om en, som frågar hur man mår vid såna här stora händelser.

Fastän livet är lite trist nu då jag går hemma så är livet ändå bra .

Ett litet tips innan jag slutar förresten, blev rätt såld på vaxbönor, provade de för första gången idag, och ännu godare blev de då vi kryddade på lite grillkrydda, den passar ju till det mesta så.

Godnatt ta väl vara på livet    



Ovido - Quiz & Flashcards